"Både politiker och debattörer hänvisar ofta till siffran 270 som ett rimligt antal för Sveriges vargstam. Jag misstänker att de då grundar sig på ett utlåtande som några forskare från SLU gjorde 2013. Detta utlåtande håller dock inte för granskning.
Till att börja med är siffran 270 inte förenlig med den övriga forskning som SLU bedriver. SLU är den institution som har hand om "ArtDatabanken" och den så kallade Rödlistan, där Sveriges alla arter listas efter hur utrotningshotade de är.
Enligt Rödlistan klassades vargen i Sverige fram till 2015 som Starkt Hotad, vilket är den näst högsta kategorin innan en art är utdöd. Eftersom det är SLU som driver artdatabanken så är det rimligt att anta att de ställer sig bakom informationen där. Sedan sade de nämnda SLU-forskarna att 270 vargar är ett tillräckligt stort antal (vilket är mer eller mindre det antal som redan fanns i Sverige just då). Vore det inte rimligare att anta att en utrotningshotad art behöver öka sin population med åtminstone några tusen, inte stå still på samma nivå? Betänk även att det finns djurarter vars antal överstiger hela 1 000 individer men som ändå klassas som utrotningshotade (exempel: bengalisk tiger). Hur hänger det ihop med att svenska vargen ska klara sig på 270?
Det finns vidare tre kriterier som enligt de nämnda forskarna måste uppfyllas för att allt ska anses vara väl med den svenska vargstammen:
• Vargpopulationen måste vara minst lika stor som när EU:s art- och habitatsdirektiv trädde i kraft. Detta är dock ett helt irrelevant kriterium eftersom det är uppfyllt om ett lands vargar från början var exempelvis två till antalet och sedan ökas till fyra. I utlåtandet hänvisar forskarna till antalet vargar 1995 (endast 40 st) som referenspunkt. Det är fullständigt irrelevant i en diskussion som handlar om hur många vargar som behövs för att deras fortlevnad ska vara säkrad. Bara för att antalet vargar ökat sedan 1995 innebär det inte att dagens antal är tillräckligt, eller att inaveln och andra problem försvunnit.
• Vargpopulationen måste vara minst lika stor som Minsta Livskraftiga Population (MVP). Forskarna operationaliserar sedan MVP som 100 vargar för Skandinavien. Alldeles för få. Betänk att dessa 100 vargar inte lever allihop i samma flock. För att para sig med varandra måste de ofta vandra långa sträckor och utsätta sig för en lång rad stora faror som människan, jägare, inavel, sjukdomar, skador, parasitangrepp, brist på mat, brist på skydd mm.
• Populationens status måste konstant övervakas. Visst, detta kriterium måhända – eller inte – vara uppfyllt i Sverige, men är ändå inte i sig tillräckligt för att stödja forskarnas tes.
Att påstå att det räcker med 100 eller 270 vargar i Sverige är absurt. Det säger sig självt. All forskning som understödjer detta har antingen missbrukats eller kommer, liksom en mycket stor del av all forskning som publiceras, att falsifieras med tiden."
