Skotten i Bogotá

På den här platsen mördades den colombianske presidentkandidaten Jorge Eliécer Gaitán den 9 april 1948. Detta tragiska mord fick sådana följdverkningar att det närmast kan likställas med Skotten i Sarajevo 1914, då mordet på Franz Ferdinand ledde till första världskriget. Bogotá, eller Bacatá som urfolken ska ha kallat området, drabbades av en svår våldsvåg som snart spred sig till resten av landet. Colombia kastades in i ett inbördeskrig där olika guerillor och paramilitäriska grupperingar kämpade med varandra och staten om makten.

Egentligen började Colombias problem långt innan 1948. Men man kan ändå se mordet på Gaitán som startskottet på den långa och tragiska konflikt som pågår än idag. Kanske når dock konflikten relativt snart ett slut då det planeras en folkomröstning i frågan. Jag har sagt att jag tror att det blir en fredsuppgörelse, men man ska samtidigt komma ihåg att de bakomliggande orsakerna till konflikten i mångt och mycket finns kvar. Vägen mot en eventuell fred är inte heller så rättfram som man kan tro. Den kompliceras av en rad faktorer - bland annat av att fred och rättvisa i viss mån står mot varandra.

Pga den våldsvåg som mordet på Gaitán utlöste, kan denna plats i Bogotá alltså sägas vara Colombias motsvarighet till Latinska bron i Sarajevo. Utan att överdriva så kände jag historiens vingslag och en vördnad inför en stor politiker när jag stod här.

Inkonsekvent vargpolitik

Skriver idag i Dala-Demokraten om vargpolitiken:

"Både politiker och debattörer hänvisar ofta till siffran 270 som ett rimligt antal för Sveriges vargstam. Jag misstänker att de då grundar sig på ett utlåtande som några forskare från SLU gjorde 2013. Detta utlåtande håller dock inte för granskning.

Till att börja med är siffran 270 inte förenlig med den övriga forskning som SLU bedriver. SLU är den institution som har hand om "ArtDatabanken" och den så kallade Rödlistan, där Sveriges alla arter listas efter hur utrotningshotade de är. 

Enligt Rödlistan klassades vargen i Sverige fram till 2015 som Starkt Hotad, vilket är den näst högsta kategorin innan en art är utdöd. Eftersom det är SLU som driver artdatabanken så är det rimligt att anta att de ställer sig bakom informationen där. Sedan sade de nämnda SLU-forskarna att 270 vargar är ett tillräckligt stort antal (vilket är mer eller mindre det antal som redan fanns i Sverige just då). Vore det inte rimligare att anta att en utrotningshotad art behöver öka sin population med åtminstone några tusen, inte stå still på samma nivå? Betänk även att det finns djurarter vars antal överstiger hela 1 000 individer men som ändå klassas som utrotningshotade (exempel: bengalisk tiger). Hur hänger det ihop med att svenska vargen ska klara sig på 270?

Det finns vidare tre kriterier som enligt de nämnda forskarna måste uppfyllas för att allt ska anses vara väl med den svenska vargstammen:

• Vargpopulationen måste vara minst lika stor som när EU:s art- och habitatsdirektiv trädde i kraft. Detta är dock ett helt irrelevant kriterium eftersom det är uppfyllt om ett lands vargar från början var exempelvis två till antalet och sedan ökas till fyra. I utlåtandet hänvisar forskarna till antalet vargar 1995 (endast 40 st) som referenspunkt. Det är fullständigt irrelevant i en diskussion som handlar om hur många vargar som behövs för att deras fortlevnad ska vara säkrad. Bara för att antalet vargar ökat sedan 1995 innebär det inte att dagens antal är tillräckligt, eller att inaveln och andra problem försvunnit.

• Vargpopulationen måste vara minst lika stor som Minsta Livskraftiga Population (MVP). Forskarna operationaliserar sedan MVP som 100 vargar för Skandinavien. Alldeles för få. Betänk att dessa 100 vargar inte lever allihop i samma flock. För att para sig med varandra måste de ofta vandra långa sträckor och utsätta sig för en lång rad stora faror som människan, jägare, inavel, sjukdomar, skador, parasitangrepp, brist på mat, brist på skydd mm.

• Populationens status måste konstant övervakas. Visst, detta kriterium måhända – eller inte – vara uppfyllt i Sverige, men är ändå inte i sig tillräckligt för att stödja forskarnas tes.

Att påstå att det räcker med 100 eller 270 vargar i Sverige är absurt. Det säger sig självt. All forskning som understödjer detta har antingen missbrukats eller kommer, liksom en mycket stor del av all forskning som publiceras, att falsifieras med tiden."